På min privata Facebooksida har jag skrivit om hur mitt ben somnade under en cykeltur, åkte in, blev inlagd och låg på strokeavdelningen i 4 dagar. Jag har kämpat för att försöka komma ifatt och jag har förstått att varenda pass är viktigt så det här var som det var 300 steg tillbaka och dessutom har jag fortfarande stickningar, domningar och svullna ben så ja, hoppet har varit upp och ner. Tveksam inför träningsläger i Bornholm (herregud, mina ben sover ju) men jag följde med och såhär var det i korta drag:

Dag 1. Att avsluta en kväll med solnedgång och gapskratt, det är fint det.
Att cykla 12 mil med knasiga ben, det är skumt det, men jaja, check på det!

Nu LADDA OM inför morgondagens cykling med att sova gott och ignorera att jag för tredje dagen i rad måste ställa klockan, jissus vad jobbigt! Detta skrev jag på min Facebook och jag var så glad! Visst var det jobbigt och i början sjukt obehagligt med sovande ben och jag skulle kunnat vara rädd att benet skulle somna helt igen som det gjort tidigare men nej, jag försökte slappna av och det gick bra. 

Dag 2. ”Cyklade några mil. Tog ett moget beslut. Laddade och laddad. Sjukt besviken. Tårar. En stund för mig själv. Havet. En vän ringde. Gick tillbaka. Släppte dagen. Skön sommarkväll. Åt middag. Flätade. Korvbröd till efterrätt. Frös. Musikquiz. 1 rätt av 14. Nu LADDA OM, ny dag i morgon!
Godnatt säger laddad Malin”. Detta skrev jag på min Facebooksida och jag konstaterade att även Isaberg dag 2 verkar vara den sämsta dagen för mig på träningsläger. Jag hade lite mer stickningar i benen på morgonen, och lite i fötterna som gjorde det svårt att klicka ur med skorna så jag vilade en sträcka. Sedan är detta ingen projekt som är mitt utan vi är ett lag och jag vet i början när det pratades om självinsikt ”Laget före jaget”. Och redan där gav jag en tumme upp, lovade att jag kommer aldrig säga emot om det är beslut jag inte gillar. För vad jag än tycker, tänker eller känner, så finns det en grupp som bestämmer vad som är bäst för gruppen men besviken kan och får man vara men man accepterar och går vidare. Och herregud, livet består av besvikelser ibland och det handlar inte om dessa, det handlar om hur du handskas med dem och jag är bra på att LADDA OM. 

Dag 3. Backträning dag 3 och jag var redo! Jag matade på i backarna som var sjukt branta, långa och sega. Har äntligen slutat tänka ”KÖTTA” när jag ser en backe utan lugnt och fint, ett trampsteg i taget, även idag men sen kom en tanke: ”Malin stanna, du kommer att dö” Det var så jobbigt…
Men pannbenet var redo och tanken efter var:
”Malin, hur besviken var du igår?” Jamen se där ja, då gick det betydligt enklare upp… 
Jag är nöjd med träningslägret! Både med cykling och antalet gapskratt. Detta projekt går inte riktigt att förklara… och det svajar friskt i tankar, känslor och hopp om att detta kommer att gå, lite extra efter min sjukhusvistelse men… Klarar jag dessa dagar med stickande, domnande knasben, hur bra blir det då när de vaknar… DET tar jag med mig från denna tripp. Tack grymma gänget för allt ni ger, lär mig och för toppendagar!

Detta skrev jag på Facebook och det var så oerhört härligt när både en tår och jag rullade in på campingen efter sista passet, sådan skön avslutning! Härliga dagar, mycket nyttigt, åter igen lärt mig massor och för första gången efter sjukhusvistelsen så känns det riktigt bra och – det här klarar jag! Men jag kände också att jag hade mer så dagen efter begav jag mig ut på en liten runda som blev lite längre än jag tänkt… Och dessa rader och cykling avslutade mitt andra träningsläger med Team Rynkeby Kristianstad.

”Nej, jag vill mer” tänkte jag när vi rullade in på campingen igår en sista gång och träningslägret var slut. Så då bestämde jag mig för att cykla som idag. Ivösjön runt var planen. 
Och är man pigg efter det så kan man lika gärna fortsätta till Sölvesborg. 
Och är man i Sölvesborg så kan man lika gärna fortsätta till Hällevik.
Och är man i Hällevik så kan man ju ändå prova den där (ursäkta mig), jäkla backen…
Och har man kämpat uppför där, så kan man ju passa på att andas ut på Jills veranda.
Och cyklar man åt Blekingehållet, så cyklar man hem genom Valje.
Och cyklar man hem genom Valje så kan man också passa på att ta Smugglarrundan.
Och cyklar man den rundan så kommer man till Gualöv och då måste man ju titta inom Eea.
Och ser man att man är nära en magisk gärna, så måste man förlänga rundan hem så det liksom blir den där magiska gränsen.
Så nu sätter jag check på 10 mil med ett stoooort leende!