Jag bodde själv i 17 år så för mig har det blivit naturligt att vara själv, landa, återhämta mig. Jag har däremot känt vissa saker under mitt liv som jag inte kunnat sätta fingret på, vissa saker har varit väldigt viktiga för mig, något har skavt vid vissa situationer men jag har bara inte förstått varför. Samtidigt så är mitt tänk att alla människor är unika, ska även få vara det och det är såhär jag är och funkar.

Jag har alltid drömt om en stor härlig familj! Med mycket kärlek, skratt och energi. Alla är, och så gör vi saker tillsammans. Så gissa om jag blev glad när jag blev kär i en man med 4 döttrar! 3 av dem bodde hemma varannan vecka. Jag älskade deras härliga energi, skratten och vara tillsammans! Jag kände att jag inte var riktigt som dem ganska tidigt, jag hade bara härlig energi till en viss del, de verkade liksom bara fortsätta köra på. Jag tänkte länge att jag måste anpassa mig lite, de var ju ändå 4 och jag var bara 1. Det gick sådär så då tänkte jag att jag snart vänjer mig, men inte heller det gjorde jag så frustrationen smög sig in och växte. Det var frustrerande att känna hur vissa saker var så viktiga för mig, att ena stunden känna min enorma energi och en hjärna som har en förmåga att köra igång från 0 till 100 på ett ögonblick, för att i nästa sekund vara, och känna mig helt slut.

Ca 20 % av svenska befolkningen är högkänsliga. En tredje del är sedan som jag, extrovert och det är det som är det kluriga. Jag mår bra och får energi av andra, utifrån men sedan är jag känslig för just detta och behöver lugn och återhämtning. När jag bodde själv, så fick jag automatiskt ensamtid och tystnaden. Jag hade min dotter Hanna varannan vecka men hon var lugn och bara en att älska och ta hand om (både ta hand om men också mentalt tänka/ta hand om henne), numera bor jag med 4 personer som jag då givetvis vill ta hand om, praktiskt och även mentalt. Där jag känner vad de tänker men inte säger, ungdomar med allt vad det innebär. Och här gick jag in med öppna armar, så redo att ta hand om alla, inställning att jag skulle bli den bästa bonusen ever!

Frustrationen ökade hos mig, när jag förstod att jag inte verkade vänja mig. Men en dag kom jag över en artikel om högkänslighet och det var nog ett av de största AHA upplevelserna jag någonsin haft! Plötsligt bara förstod jag…varför det blivit så tidigare, varför jag reagerat på saker, varför jag bråkat, vad som triggat mig, varför jag mått så dåligt utan att kunnat sätta ord på det, flera år tillbaka, allt kom över och huvudet snurrade på i högvarv. Kände mig helt slut och väldigt snurrig, som om jag ville, behövde en paus och det var precis det jag tog.

Lite ledsen att 2019 blev ett år då jag var frustrerad, tyckte mycket var jobbigt utan att förstå varför, ledsen att jag slutade föreläsa för att jag just kände mig helt slut efteråt (som om det inte var okej att ta en dag ledigt efteråt, varför slutade jag med något jag älskar att göra…). Lite ledsen att familjen varit lite förvirrade och inte förstått varför jag ”dragit mig undan” och ja, några saker till bakåt i tiden, det var mycket som kom upp/fram. Men mest är jag glad! För jag har många år kvar som ligger framåt och om det kändes som en berg- och dalbana tidigare då jag inte förstod, så är det numera mer ett Pariserhjul. Det är mer stilla, det går runt, inte så fort så jag hinner (och tar mig tid) till att känna, lyssna inåt och – ge mig det jag behöver här och nu.

Att lyssna inåt och våga stå upp för sig själv, hur många gör det – på riktigt. Gör du det?

Jag vet, det är inte lätt… men det går! Och jag är så oerhört tacksam att jag under tiden var så frustrerad och tyckte det var jobbigt, hade verktygen till att både lyssna inåt och även att våga stå upp för sig själv. Göra aktiva val, vissa små, men för att jag skulle må bra, ta hand om mig. Jag är helt säker att hade jag inte haft dessa verktyg, så hade jag kraschat. Och vet att många därute hade mått bättre av att våga lyssna inåt och ta hand om sig lite extra när det är lite jobbigt i livet.

Så om det är så att du ibland känner att tiden går fort, att du skulle vilja dra i handbromsen, ta hand om dig på bästa sätt – så har jag satt ihop en gratis föreläsning till just dig – ”Lyssna inåt, kom framåt” Du hittar mer detaljer och anmälan – HÄR

Jag hoppas den får dig att stanna upp, våga lyssna inåt och därefter göra bättre val för dig. Hälsosamma och hållbara val. DET önskar jag dig.

Till mig själv önskar jag tålamod och tillit till att fortsätta ta en dag i taget. Ge mig det jag behöver, låta energin och lusten styra. Landa i detta, givetvis börja föreläsa igen (!!!), putsa av kurserna jag tidigare kört och och som jag själv nu gått för mig själv och som gjort att jag är cool när allt snurrat lite fort.

Livet. Kan man annat än att älska det!

 

PS. Och vill du inspireras mer så har jag föreläsningsweekend och bjuder på föreläsningar med väldigt stor bredd, 16:e, 18:e, 19:e och 21:e april. Du läser mer om dem HÄR